Evy.

Under 80-talet började jag springa året runt från att vintertid åkt skidor och under barmarkssäsong sprungit. Det gick en våg av jogginglust genom världen som lockade olika kroppar upp ur stillasittandets bekvämlighet.
Och så var det hon, Evy. Hon som började springa vid 35 års ålder och upptäckte lättheten och glädjen i löpsteget. Hon var liten och nätt redan då när hon med sin väninna tog cykeln upp till Lidköpingsskogarna och sprang 2,5 km.
Inte visste hon då att vi skulle bli många som tänkte, kan hon, kan jag och så hakade vi på, inte lika snabbt och långt men vi var med och hon påverkade oss.
I Monto Gordo sprang jag i bästa fall bredvid den idag 69 åriga smärta kvinnan.
Jag såg att hon hade hälsenor som vattenslangar och vadmuskler grova som en hel rysk gymnast!
Ett antal gånger gjorde jag mig anledningar att få krama om henne.
För mig var det som att omfamna all den glädje som löpningen gett mig under alla tider som varit och som kommer. För Evy hon fortsätter att visa vägen för kommande tider och den stora glädjen att få vara med.
Tack Evy Palm!

åsa.