torsdag 26 november 2009

Visste Lotta det?

En grupp softrunners träffas vid simhallen 19.00 varje onsdag.
Ända från början har jag förundrats över deras inställning.
De har alla en löparblick långt fram i spåret. De vill verkligen framåt!
Redan under uppvärmningen bär det iväg. De går snabbt och beslutsamt.
Lotta är en av dem som direkt lägger in växeln.
Två gånger har jag "tappat bort" henne.
Jag ser hur hennes rödblond hårsvall försvinner längre och längre bort, snabbare och snabbar för varje onsdagsträning.
Numera ger jag henne instruktionen att vända vid vissa punkter och springa emot oss andra.
I går kväll frågade vi henne om hon inte blir trött.
Jo, svarar hon och tillägger, då ökar jag!!!
Nästa onsdag ska jag fråga henne om hon visste att hon hade en sådan förmåga att springa innan hon började för 10 veckor sedan med löpning för ovana.

tisdag 24 november 2009

Ljusfestival i Gammliaskogen.

Tänk, alla de som en grå novemberkväll bestämmer sig för att springa i Gammliaskogen
Tänk, en teknik som lyfter fram dessa löpares hjärtslag till ett pulserande ljus.
Tänk, detta pulserande ljusfenomen i Gammliaskogen.
Vilken ljusfestival!

Hur skulle min arbetspuls ta sig ut i en ljusupplevelse?
Och Anettes, Theres, Jennys, Annelis, Åsas, Karins?
Med hjälp av en finurlig formel hittade vi igår våra olika 70 procentiga arbetspulser.
Maxpuls-vilopuls x 0.7+vilopuls.
Fortsättningsgruppen har nu tre måndagar kvar innan juluppehåll.
Nästa måndag ska vi med låg fart springa en timme i de tuffa SM-backarna.Den som vill kan utöka passet med 30 minuter.
Ovana löpare har blivit vana!

Åsa Borgström

onsdag 18 november 2009

10 veckors jubileum

Under kvällens träning onsdag den 18 november var det över! Vi har inga ovana löpare i umesoftrunners längre.
Det tog tio onsdagar för Ann-Chatrin, Gunilla, Kicki, Kristina, Lena, mfl att från noll minuters löpning nu ikväll springa 20-30 minuter.
Nu går vi vidare med 10 nya veckor.
Tjurigt stångar vi oss igenom höstmörkret för att i mars mötas av vårsol och mycket bättre kondition.
Nu på söndag blir det en extra träning i dagsljus för alla som vill.

tisdag 17 november 2009

Anders har inte goretex-skor

Fortfarande träffas dem, 14.00 utanför Elofssonhallen, Röbäck. Den allra första softrunners gruppen i Sverige! Malin, Gunilla, Agnetha, Anders, Mia, Angelica, Bengt, Anneli, Karin, Evelina, Siv.
Sedan starten i september 2008 har både bättre kondition och den varma gemenskapen vuxit på sig. Numera springer gruppen utan mitt ledarskap men i senaste söndagsträningen var jag, Åsa med. Det var bestämt att vi skulle träna intervaller.
I det slaskigaste av slaskigt, sprang vi ut mot Svidjevägen där vi fick vända pga av halkrisk. Vi sökte oss in i skogen och stretade oss uppför en sluttande längre backe ett antal gånger. Vid det laget var alla, utom en, dyngsura i skorna.
Mina nyinköpta Asics i goretex förvånade mig genom att verkligen klara av att stå emot väta. Vi gjorde en avstämning inne i Elofssonhallen. Karin utan goretex skor och jag med goretex tog av oss skorna och sen fick de övriga avgöra vilken fot som var blöt. Karins socka hängde vissen och sur på foten!
Vad hade jag trott när jag utan tvekan sa till Ingela på Gå och löpkliniken i Umeå att det där det är skorna för mig! Vattenavvisande, snygg färg och stabila för en lång smal fot.
I 40 år har jag sprungit och då också inhandlat ett stort antal löparskor. De här senaste skorna ser ut att bli mitt bästa köp så långt.
Efter söndagens träning vet vi att alla fötter var tunga av väta utom ett par, de med goretex!!!

torsdag 5 november 2009

ljus i novembermörker

Fortfarande är marken mjuk och isfri. Det anas lite snö i luften.
Softrunnersdeltagarna kommer träningsklädda, några kommer direkt från sitt arbete. Någon har nyätit ,någon annan blir hungrig under träningspasset.
Vi följer det upplysta elljusspåret. Vänder ibland och tar ny riktning. En lång backe ger en extra utmaning, samma backe ger vila när minuterna uppför börja kännas i benen.
Så gör de det igen. Deltagarna som började med softrunners för sju veckor sedan.
De springer, lägger minut till minut. Med båda fötterna i luften i det gråa novembermörkret byggs bilden upp av människor som kan....springa.
Denna förunderliga rörelse som vi upptäckte redan vid ett års ålder men till stor del lämnat oanvänd. Några har har erövrat förmågan igen. De träffas på onsdagarna i Röbäck och på Gammlia.
Under en timme lyser deras vilja och energi upp novembermörkret.